NO/SO/HK hemuppgift

Norrmejerier mjölk:

Mjölken hämtas varannan dag från bondgårdar runt om i Norrland. Korna mjölkar ungefär 33 liter per dag och äter ett speciellt kraftfoder.

Mjölken hämtas i Norrmejeriers lastbilar som drivs med biogas, har noga planerade sträckor som dem kör och chaufförer som är utbildade i Ecodriving.

Mjölken förs vidare till antingen Umeås eller Luleås mejeri och görs till antingen smör, yoghurt, fil, grädde eller vanlig mjölk.

Dem paketeras i en fyrkantig förpackning som är gjort på återvinningsbart material för att spara plats i transporten och för att rymma så mycket produkt i den så möjligt.

En nackdel är att det behövs många bondgårdar och därför många kor för att driva verksamheten.

Kor släpper ut metan, som är en växthusgas.

Men det är ändå bättre att välja Norrmejerier än t.ex. Arla för att Norrmejerier produceras lokalt.

Kellogg’s All Bran flingor:

Kellogg’s har många olika sorters flingor och behöver därför många olika sorters ingredienser från hela världen.

Majs från Argentina, risgryn från Italien och vetet, som används i All Bran, är från England.

Kellogg’s fabriker finns runt om i Europa, men ingen i Norden. 

Det är inte det mest miljövänliga att importera flingorna till Norden, men dem har en kommitté för socialt ansvarstagande som hjälper till med råvaruinköp och för att minska energiförbrukningen och vattenförbrukningen

Förpackningen är gjord av 95 % återvinningsbart material och är smart packat för att få plats så många så möjligt vid transport.

Ett miljövänligare alternativ att ha som flingor är t.ex. Havrefras. Det är lika nyttigt, nyckelhålsmärkt och görs i Danmark, vilket gör att transporten blir kortare och det blir inte lika mycket utsläpp.

Ica mörkrost kaffe:

Ica’s kaffe är godkänt av en oberoende organisation som kallas Utz Certified. Det är en organisation från Holland och Guatemala som ställer krav på, och följer upp på, att man tar ansvar för miljön, sociala aspekter och säkerhet vid odling och efterbehandling av kaffet.

Dem ser till att så lite kemikalier så möjligt används och att arbetarna och deras familjer har sjukvård, skola och rättigheter att bilda fackförening.

Odlingen av kaffebönor sker inte i Sverige, men man kan inte odla kaffebönor här.

Ett alternativ till Ica’s kaffe är Gevalia. Gevalia är den vanligaste kaffesorten i Sverige, i alla fall i norra delen av Sverige.

Gevalia kommer ursprungligen från Gävle, men ägs nu av den amerikanska Kraft Foods. Dem har dock kvar ett bryggeri i Gävle, så transporten blir inte så lång hit.

Lindt choklad:

Lindt är ett schweiziskt chokladföretag som köper till största delen kakaobönorna från Ghana i Västafrika.

Dem arbetar med att höja arbetsvillkoren för odlarna och deras familjer.

Eftersom att dem behöver andra ingredienser till chokladen också, som mjölk, hasselnöt, mandel, socker och vanilj, så görs upphandlingen i närheten av fabriken för att minska utsläppen från transporten och gynna den lokala ekonomin.

Varorna arbetas med den senaste teknologin för att minska energi- och vattenförbrukningen.

Ett annat alternativ är Marabou, som görs i Sverige. Dock brukar Marabou vara mer populärt hos ungdomar än hos vuxna.

Wasa hårdbröd:

Wasa är världens största tillverkare av hårdbröd sen år 1919 och säljs i över fyrtio länder världen över.

Wasa är med i Barilla-koncernen sen år 1999.

Barilla-koncernen är ett italienskt livsmedelsföretag som gör saker som färdiggjorda såser i Europa, bakverk i Italien och hårdbröd i Norden. Det är ett familjeföretag som är nästan 140 år gammalt.

Wasa har två bagerier, ett i Filipstad i Sverige, och ett i Celle, Tyskland.

Därifrån exporteras brödet till bland annat USA, Polen, Frankrike och Nederländerna.

Ett alternativ till wasa är Sempers hårdbröd. Semper är störst i Norden på barnmat och glutenfritt. Dem har ett bageri i Falun där dem gör glutenfritt hårdbröd.

Falun ligger ungefär 100 km närmare Luleå än vad Filipstad gör, så sträckan är aningen kortare.  

NO quiz

Klicka här

Svar till ”kemiska experiment”

Minns du?

1. Ge exempel på fem saker som inte får hällas ut i vasken:

Svar: Fasta kemikalier, metaller, tändstickor, papper och andra fasta ämnen får man inte slänga i vasken.

2. Hur ser symbolen för MYCKET BRANDFARLIGT ut?:

Svar:

3. Ge tre exempel på blandningar:

Svar: Saft, saltvatten, Oboy

4. Vad innebär

A) Filtrering?

Svar: Filtrering är en metod när man silar ut ett fast ämne eller partikel ur en vätska eller gas.

B) Destillation?

Svar: En metod för att skilja olika ämnen i en blandning åt, om de t.ex. har olika kokpunkt så avdunstar en utav de.

C) Kromatografi?

Svar: Papperskromatografi är när man skiljer färgade ämnen i en lösning.  På filterpapper sugs ämnen uppåt olika snabbt och resultatet blir färgränder på filterpapperet.

D) Extraktion?

Svar: Extraktion är när man får ut en eller flera speciella ämnen ur en blandning. När vi brygger te och kaffe är ett exempel på detta. Varmvattnet löser ut smakämnen från tebladen eller kaffebönorna.

5. Vilken metod använder du för att

A) Sila bort fasta ämnen?:

Svar: Filtrering

B) Skilja färgade ämnen i en lösning?:

Svar: Kromatografi

Fältstudie - Vatten

Vi har undersökt vattnets ekosystem i Hönstjärn. 

PH-värdet

Närsalter

Plankton

Djur

Växtlighet

Marken runt sjön är sankmark utav mossa. 

I vattnet fanns det gott om näckrosblad, men vi kunde inte se några blommor, och bottnen var täckt av lera och undervattensväxter.

Runt vattnet var det barrskog och lövskog med mycket växtlighet runt om, såsom bär och svamp. Det fanns mycket insekter som getingar, myror, myggor och skräddare. Det fanns även många småpaddor. 

Genom forskningen fick vi reda på att PH-värdet var omkring 6-7.

Det fanns ganska mycket närsalter där eftersom att botten var väldigt lerig och det var mycket växtlighet i och vid vattnet.

Vi hittade dock inte någon plankton alls i vattnet som vi tog med och undersökte i skolan.

AV: Julia.G Julia.J och Matilda

Ordlista Teknik och Kemi

Separationsmetoder - Metoden som används för att dela upp (eller separera) ämnen i en blandning.

Dekantering – En separationsmetod som går ut på att låta de fasta partiklarna i en vätska sjunka till botten och sedan försiktigt hälla över vätskan och låta de fasta partiklarna stanna kvar.

Filtrering – En annan separationsmetod som går ut på att låta en vätska rinna igenom ett filterpapper så att alla bitar som inte sjunker eller är väldigt små fastnar i filtret.

Destillering – En separationsmetod. Den går ut på att om man t.ex. vill separera vatten blandat med socker så häller man det i en kolv och kokar det. Genom ett rör går ångan till en annan bägare där det blir rent vatten.

Kromatografi – en separationsmetod som går ut på att separera olika ämnen i t-ex- färg

Utrustning (bägare, gasolbrännare, stativ, trefot, nät, provrör, e-kolv, filtrerpapper, tratt, stativklämma) -

Blandningar – När flera ämnen blandas tillsammans men man ser de olika ämnena.

Lösningar – När ämnen blandas tillsammans och man inte kan utskilja dem, såsom saft.

Modell - Kan vara ett mindre datorprogram eller bygge som visar hur det kan fungera och se ut i verkligheten.

Man kan göra modeller av hus, bilar, maskiner mm.  

Partikelmodell - Är olika modeller av hur atomer och molekyler ser ut, eftersom att alla inte är överens om hur dem ser ut. Dem kan t.ex. se ut som några bollar som sitter ihop.

Egenskaper hos olika ämnen - Ämnen har olika egenskaper, som järn är hårt och starkt, det är lättformat och kol gör det starkare.

Socker och salt ser likadana ut men är olika beroende på ämnets egenskaper.

Fasövergångar - är då t.ex. vatten övergår från att vara i fast form, till flytande form, till gasform. 

Aggregationsformer - eller aggregationstillstånd är i vilken form ett ämne är i. Dem vanligaste är Fast, Flytande och Gasform.

Materia - är allt som går att väga. Allt som man kan ta på och känna är gjort av materia. 

Atomer - är världens minsta byggstenar. Allting är gjort av atomer och det finns ungefär hundra tusen olika atomer. Ett grundämne är ett ämne som är gjort av bara en sorts atom, som guld t.ex. Om det finns olika sorters atomer i ämnet, som vatten som består av väte och syre, är det inget grundämne. 

Molekyl - är minst två atomer som har binds samman och bildar en molekyl. Vattenmolekyler är två väteatomer och en syreatom.

Grundämne - är när det är en sorts atomer i ämnet, som guld innehåller bara en sorts atom.

Kemisk förening - är en sammansättning av flera atomer från minst två grundämnen. Dem är bundna till varandra med en kemisk förbindelse.

Kemiskt tecken - är en förkortning av ett grundämne med en till tre bokstäver. Ett exempel är C som står för kol. Dem står oftast efter sitt gemensamma namn som brukar vara på latin.

Periodiska systemet - är en tabell över alla grundämnen som finns. De ordnas efter hur många protoner atomkärnan har och vilken massa dem har.

Densitet - är ett mått på hur mycket massa ett ämne har, eller hur tungt det är.

Systematiska undersökningar - är när man försöker komma fram till något steg för steg, som först planera, skriva hypotes och göra experimentet.

Naturvetenskap - är det gemensamma namnet för ämnen som har med naturen att göra, hit hör fysik, kemi, astronomi, biologi och geovetenskap.

Vetenskapliga metoder - är vad som används vid vetenskapliga experiment.

Förklaringsmodell - är som det låter, en modell som förklarar något.

Ordlista Biologi

Ekosystem – Ett ekosystem är allt levande i naturen. Ett ekosystem kan vara allt från hela jorden till en stubbe.

Näringskedja – En näringskedja visar hur allt levande är beroende av varandra. En näringskedja består av producenter, konsumenter och topp konsumenter.

Näringsväv – En näringsväv är flera sammanflätade näringskedjor. Den visar att djur och människor äter flera saker, så om den börjar med ett blad så kanske en bladlus äter den, men också en larv osv.

Producent – Producent är de växter i näringskedjan som näringskedjan börjar med.

Konsument – En konsument är ett djur som äter växter eller andra djur.

Kretslopp – Ett kretslopp är som en rörelse i en cirkel som aldrig slutar. Vattnets kretslopp och syrets kretslopp.

Fotosyntes – När växter och alger bildar glukos av vatten och koldioxid.

Klorofyll – Ämnet som ger gröna växter sin gröna färg.

Ekologi – Läran om djur och växter och hur de lever.

pH-värde – Hur sur eller basisk en vätska är. Den ska vara 7, om den är lägre är den sur och högre basisk.

Biologisk mångfald – Hur mycket det finns av en art.

Art - Olika sorters levande organismer.

Population – När en art är på ett speciellt ställe en viss tid.

Energiflöde –

Organism – En levande varelse med en eller flera celler.

Naturtyp – Precis som namnet, en typ av natur.

Nedbrytare – Djur, bakterier och svampar som lever av döda djur och växter

Utrotningshotad – En art som håller på att försvinna från ett land eller hela jorden.

Biosfär – Alla djur, växter, svampar, encelliga varelser och bakterier som finns på ett ställe.

Närsalter – Salt som växter och alger behöver för att leva, men som kan orsaka övergödning.

Biomassa - Mängden av allt levande på jorden inom ett visst område.

Förmultning – Det som händer när levade organismer dör och hamnar i markytan eller i jorden.

Växtcell – Cell som finns i växter som skiljer sig från andra sorters celler. Den innehåller klorofyll.

Djurcell – Cell som finns i djur. Innehåller inte klorofyll och kan därför inte själv tillverka mat.

Bekämpningsmedel – Medel som används för att bekämpa skadedjur eller oönskade växter.

Övergödning – När det finns mer näringsämnen än vad naturen kan ta vara på.

Försurning - pH värdet är för lågt.